Panik över att ingenting är färdigt, panik över att saker ligger överallt, panik över att knappt ha pengar nog att köpa en maddras. Varför är det såhär? Varför gör jag ingenting åt saken? Varför varför varför...

Varför gnager ångesten i mig? Är det höstmörkret? Ensamheten? Latheten? Jag vet inte. Snälla rädda mig ur det här? Du som redan har någon eller du som inte vet vad du vill.

Allt är åt skogen.