Jag brukar säga att jag bara bloggar när jag mår dåligt och lite så är det väl. Jag bloggar för mig själv och för att jag ska få ut mina tankar och frustrationer på något annat. Eller  bara reflektera över en situvaion med mig själv i text format. Därför blir i vanliga fall många av mina blogginlägg snarare endast tankakr som cirkulerar omkring i mitt huvud och som oftast helt irrelevant information till omvärlden.

Oftast innheåller mina texter stavfel så som jag ser att jag skrivit "tankakr" istellet för tankar här över men jag tänker inte ändra det. Bara för att.

Just nu är jag ett tomt skal som flyter omkring på verkligheten och inte känner någonting. Vill inte känna något. Tänker bara på hur skadad jag är när det kommer till att börja varje mening med storbokstav, även när jag skriver på msn.

Världen är som bedövad och jag vill inte ha något mer med den att göra. Inte så som det är just nu iaf. Jag vill försvinna. Vill inte vara med. Jag vill driva på mitt moln av likgilltighet tills jag bestämmer mig från att klättra ner och gå vidare för mig själv.

I dont want to come down from my ladder.. and I wont let you climb up either.