Ibland dyker vissa tankar upp vid väldigt dåliga tillfällen. Just när man tror att allt är frid och fröjd och man för en gångs skull lagt sig i tid så lägger man sig ner och funderar. Först över livet i allmenhet, sedan vad som ska hinnas med nästa vecka och sedan helt plöttsligt så slår det mig. Det är den första juni på måndag. Shit... två år sedan..

Har löst mitt problem med skolavslutnings klädsel. Varför ska jag köpa något nytt som är fint och fantsy när ajg har as snygga kickas kläder som jag köpte i USA och typ använt någon gång. Nej, snygg pennkjol och kick as skor som alltid. Har dock lite beslutsångest över vad jag ska ha för tröja dock. Ska kolla igenom var jag har, ett vanligt vitt linne vore toppen, men ajg har ingen vit Bh, problem problem. Sthlm nästa vecka som tur är så då blir det Shoping efter en snygg, inte allt för dyr tröja. Underbart. Drar med mig Ika, Madde och kanske några andra som jag kan övertala. Vore underbart. Aja Borde plugga, har inte börjat än och rummet är inte färdig städat. Såklart... Aja skit it. Puss puss sweethearts~

Mycket duktigt av mig. En dag jag hade planerat in för total städning av rummet och pluggande började med att jag däckade när jag kom hem.. och sov i fucking 3 timmar! Antar väl att jag behövde det men i helgen kommer det bli skärpning och plugg. Fast jag undrar om det kommer gå med tanke på morsans stupida sambo som tycker "Vadå plugga? DU ska kasta och stapla ved". Ye right.. Like that going to happen this weekend. NOT! Inte om jag får bestämma men det kommer jag nog inte med tanke på vem vi pratar om. Damit I hate him. Imorgon tror jag inte jag kommer få till spc mycket plugg heller faktiskt. Jag och morsan ska gå runt lite på stan för oss själva (Väldigt skönt faktiskt) och sedan ska vi ha en lite "finare" middag med rästen av familjen på hans sida pga att hans son fyller 20. Woho för honom, synd bara att hjärnan inte passar oldern för fem öre.

Nej nej, Städa var det ja.. och se på "How I met your mother" <3. Chao

Jag har aldrig varigt med om en så himmla stupid människa i hela mitt liv.
Igår när jag kom hem efter 8 timmars sittande på en buss ser jag en gigantisk ved hög på gården. Jag gör en hisknande min och på skämt så beklagar jag mig för mamma. När vi väl kliver ur skrattar båda två åt fåneriet, vi går in och sätter oss. Jag vid matbordet och morsan i soffan brevid honom i soffan. Jag sitter där och äter min panerade kyckling och läser aftonbladet och de ser på inspelningar som handlar om tsunamin. När jag är klar så ställer jag undan efter mig och trallar ner på rummet. Efter ett kort tag hör jag ett jävla bråkande. Så vad gör jag? Jo självklart lyssnar jag vad det handlar om och får höra att han proklamerar över att ajg är så jävla lat och veden och massa annat. Så jag tar insitaviet att dra med mamma ut på en promenad med Wilma. När vi väl går där ute så får jag höra att han hade frågat mamma om vad vi hade skrattat åt när vi klev ur bilen och hon hade ju självklart berättat att det var åt veden. Där hade han rökt i taket och ställt sig och skällt ut morsan för att jag ska visst vara med och stapla ved och si och så. För att lägga till så har det inte heller sagts att jag inte ska hjälpa till så vad det var han flippa över förstår jag faktiskt inte. Efter ett tag så kommer vi in igen och herr surskalle sitter fortfarande som en säckpotatis i soffan. Aja, ger morsan en kram och går ner på rummet igen. Det gick 3 jävla minuter om ens det innan idioten var igång och denna gången var det int eom veden. Utan det faktum att jag praktiskt taget finns. Man känner sig så uppskattad i det här huset ibland och folk undrar varför jag vill flytta härifrån? Iaf Katten drogs upp, den förbaskade fula lampan som katten haft ner, att jag aldrig kommer klara mig själv, att ... osv. Allt som går att hacka ner på. Självklart så försvarar mor mig in i det sista (Älskar henne oerhört). Det hela slutar ungefär med att morsan blir jätte sårad och arg och lämnar huset och åker iväg. Efteråt så går jag upp till en diskande surkalle som undrar vart diskborsten är och låtsas som ingenting har hänt. Fine tänker ajg och lägger komentaren (Väldigt lungt och sansat, inte otrevligt menat för fem öre). "Det där var väl onödigt?" menandes deras bråk. Oh herre jävlar.. där började skiten regna över mig. Det är mitt fel att han bråkar på mamma, mitt fel alltihopp, jag har dålig hållning och är fet. Etc etc...

Hela dagen slutade iaf med att han gick efter morsan och jag ringde min storasyster och berättade allting. Morsan kom hem precis efter att jag lagt på och jag bad henne komma ner och vi satt och pratade lite.  Tyvär känns det som mitt fel eftersom de bråkar över mig, men skithögen får fan ta och ge sig nu.

Som tur är slipper jag se aset på 4 dagar nu.
Juste! Och vad han än säger, jag kommer flytta härifrån så fort som möjligt.
Tänker inte lyssna på att jag inte kan klara mig själv av någon som bodde hemma tills han var 26 och hade mamma som lagade mat och städade åt honom.

Over and out.

Halloj halloj.
Min laddare till min lilla bärbara har pajat, inga pengar har kommit in på kortet och ingen buss hem är ännu bokad.
Frågan är om morsan kommer boka en eller om jag kommer bli fast här nere. Skulle inte klaga men ajg har en hel del skolarbete att göra. Muppigt nog kan jag inte göra det själv heller eftersom de ska vara ett grupp arbete.. Woohooo.
Bara hem och arbeta helt enkelt. jupp jupp.

Ska flytta möbler idag så snart har jag ett matbord, bokhyllor och en av två soffor. Helt Wunderful. Förövrigt är ajg jätte pepp på Real lajvet <3

So long!

Hej hurrni! Har precis avslutat mitt fina besök tillbaka på trollbodaskolan och det märks verkligen hur mycke jag saknat de individerna som fanns där igentligen. Jupp jupp. Den lättsamheten det fanns mellan andra, man kunde skrata åt det mesta. Inga stora starka bufflar som betede sig som störst, bäst och vackrast. Let's just face it, de stora killarna var knappast i min klass utan i de parralella. Alla killar har desutom växt som jävla grönsaker. När jag lämnade dem var de unefär gämnlånga med mig och nu så står de där... ett huvud längre och ser ner på en och själv står man där och ger ifrån sig et.."ehhehhehh..Hej o.o'". snacka om att känna sig liten. Anyhow. Allaönskningar till klass 9A Trollboda. Hoppas det går bra för er i gymnasiet och att vi ses snart igen! Bye bye ^^

Att ett enda samtal kan göra så mycket. Ge mig ett leende på läpparna och en befängd önskan om att de skulle kunnat vart som förr. Ett svagt hopp att det ska bli som förr. men en stark röst som kallas "inte ha några förhoppningar" drar åter ner mig till jorden med den starkaste gravitationsgraften jag skulle kunna tänka mig. Men sedan hör jag hans röst igen och jag kämpar mig ur förnuftets grepp och svävar åter där uppe, för att drasstiskt störtlanda utan fallskärm. Att jag ens tänkte tanken förbjuds av alla hjärnans närver och signaler medans hjärtat bultar som en idiot. Jag vill ha dig hos mig igen. Saknar dig. Mitt träd...

När vinet glöder i de fyllda glasen och
vi börjar bli i gasen, då lossar tungans band.
Vi som gått omkring och vart så blyga
vi slutar upp att smyga, modet kommer efterhand.
Hej, tjo och klackarna i taket!
Nu visar vi helt naket hur modiga vi är.
Inga ord kan bli för stora,
vad har jag att förlora?
Så är det med det!
Alla rus i stora famnen och skeppet söker hamnen
och vänskapen är varm.
Livets gåtor blir så uppenbara och
dem kan jag förklara när du vilar på min arm.
Senare när berusningen har lagt sig och
det som jag har sagt dig verkar ganska meningslöst.
Då undrar jag över hur du ser mig,
man får se upp hur man beter sig och då skrattar jag nervöst.
Mitt hjärta har en frusen inneboende
med pajat självförtroende som inte mår så bra.
Hon plockar fram allt det jag gömmer
och minns allt det jag glömmer och säger att hon är jag. [x3]
Hon plockar fram allt det jag gömmer och
minns allt det jag glömmer och säger att hon är jag.

Minnen är rätt roliga saker, men det är inte vad vi ska prata om idag.
Har haft honom på tanken ett tag nu, honom med och självklart han...


Faan...

Ok idag blev jag rädd. det är inte ok att vara spraytanad och använda en foundation som är tre nyanser mörkare än tanen om inte mer.

Vad kan vi få ut av det här inlägget då? Jo, att jag kollade igenom hon som låg på dagens "mest lästa" lista på plats nr 2 här på blogg.se. Happ inget speciellt med det okej bläddrar ner lite, hon pratar taning ok fine, bläddrar ner lite till. Detta mina kära vänner fick mig att rammla ur stolen av förtvivlan över att folk i min egen ålder fortfarande inte har lärt sig att sminka sig snyggt. Flickorna på bilden skulle säkert vara jätte vackra om man skrapade av spacklet och sminkade dem snyggt. Du är så vacker utan spackeeel.  Nej läskigt var det. Tror ni mig inte.... se själva

Any how... min älskling blir ihop sparad snart... fan den kostar ju bara 4 tusen 5 hundra med frakt 8'D *idiot*
Vivienne Westwood för evigt <3

(klicka på texten över för att se ;D)

Ibland önskade ajg att mitt liv vore en musikal, ibland önskar jag att jag vore en sailor senshi och ibland har jag drömmen om att jag står på en stor sen och sjunger det jag vill, hur jag vill. Jag har även drömt om att bli jurist.. Försvars advokat eller åklagare. Tv-spels utvecklare och andra föga intressanta ideer till yrken jag fått i mitt huvud. om det ändå vore så enkelt eller hur?

Bohohohohoho, att ha en helg i sthlm med min mor och min syster är.. smått underhållande. Syrran lär sig deklarera vilket innebär hjärnblödning, gapskratt, tårar, konstiga ljud och konstiga rörelser. Sounds fishy? It is! Då ska man väl även lägga till att jag själv sitter här och är uttråkad som ett jävla papperskal, trött som en stupad lärka och allmänt hyper pga min systers konstiga ljud. Underbart va? Välkommen till våran familj för fan.

För övrigt så börjar textil tönten i mig ta över igen. OHOHOH eller...design tönten alá beroende Vivienne Westwood. Massa smycken är köpta både till mig och min underbara familj (höhöhö nyfiken i en strut huh sistah?). Ebay är min gud. Billigt VW (skiter i att det är kopior ok?) och underbara classic lolita klänningar som jag tänker inreda min garderob med och där med )"#(/=. Sådet så.

Nej för fan... lite redovisningar alá söta klänningar? Självfallet! ;D (kan inte bestämma mig vilken färg jag ska ha på vissa XD

Efter att suttigt och tittat på yttligare en söt romantikskomedi som gick på tv 3 så kommer jag helt enkelt ihåg den förvridna bilden jag har av mig själv. Att se på något sådant så här ca 1½ vecka efter jag blivigt dumpad av en kille jag verkligen falligt för är igentligen idiotiskt. Det man inte får se i sådana här filmer är ju just den biten, höll förhållandet? hittade han en ny? Hur gick det sen? Att leva i en värld där man tror att "he's going to be the one" är bara en idiotisk inbillning vi får av tv och för att inte tala om shojo manga där de alltid går bra i slutändan och vi alla vet att det kommer bli så.

Inget ont om min mor men jag vill inte bli som henne. Ha 3 giftemål bakom mig varav två verkligen gick åt skogen och sedan bli behandlad som om hennes kännslor vore en börda. Om ändo livet vore en shojo. Självklart får hjältinnorna gå igenom mycket tårar och trassel men det löser sig ju tillslut. Mitt liv känns som det kommer vara en enda lång trasselsudd av killar som dumpar en till höger och vänster och som helt plöttsligt inte tycker om en längre. Hur ska man hålla huvudet högt i en sådan situvation?

Jag känner hur orden bara rasar ner genom tangentbordet och in i datorn utan att ajg inte riktigt tänker migt för men det är bara ett svagt bevis i att jag skricer från hjärtat. Jag älskar dig Robin. Mer tänker jag inte skriva nu.